Skolors ekomål fylls upp av mjölk

Miljömålet om 25 procent ekologisk mat i Stockholms kommunala skolor är snart uppfyllt. Men min granskning visar att ekomålen till stor del uppnås genom stora inköp av ekologisk mjölk.

Syster och bror i kökEnligt Stockholm stads miljöprogram 2012 – 2015 ska andelen ekologiska livsmedel som köps in vara minst 25 procent. Men efter att jag granskat en stor mängd statistik från över 40 skolor visar det sig att 25 procent ekologiskt inköp inte betyder att en fjärdedel av maten på tallriken är ekologisk.

Undersökningen av Stockholms kommunala grundskolor visade några veckor innan deadline att ekosiffrorna för stora produktgrupper ligger betydligt lägre än 25 procent. Ekomålen fylls i stället upp av den ekologiska mjölken, som utgör en stor del av inköpen. Om man plockar bort mjölken sjunker andelen ekologiskt avsevärt.

– Ja, så ser det ut idag. Det köps in otroligt mycket mjölk till skolorna och till hela den offentliga sektorn. Byter man ut mjölken till ekologisk får man snabbt ett bra resultat, säger Eva Fröman, projektledare för ideella organisationen Ekomatcentrum som följer utvecklingen i offentlig sektor.

Marina Förström, upphandlare på serviceförvaltningen i Stockholms stad är också medveten om att det är ekomjölken som står för en stor del av inköpen.

– Mjölken har varit lätt att börja med för många skolor. Vi arbetar hela tiden med att öka antalet ekologiska produkter till skolorna. Vilket livsmedel de i slutändan väljer att köpa in är upp till skolan. Vi kan inte tvinga dem att välja den ekologiska produkten.

diagram_milk

För att antalet ekologiska livsmedel ute i skolorna ska växa förklarar hon att sortimentet ska utökas mer och att de ständigt arbetar med att få ner priserna. Numera är vissa varor alltid ekologiska, exempelvis de flesta mejeriprodukter och kaffe. Nästa år kommer även kött, potatis och bananer att bara finnas som ekologiskt.

Slutmålet kommer däremot snart bli högre än 25 procent. I Stockholms stads nya miljöprogram som nu är ute på remiss har ett nytt mål på 50 procent ekologisk mat i offentlig sektor angetts. Dit ska man nå 2019.

Eva Fröman är mycket nöjd över att de nya ekomålen ser ut att hamna på 50 procent. Det är ett mål som deras organisation har arbetat för en längre tid.

– När det blir klart måste skolorna börja köpa mer av det ekologiska sortimentet. Då räcker det inte med att bara köpa mjölken för att det ska synas i statistiken, säger hon.

Hur man ska lyckas nå 50 procent när så stor andel fortfarande utgörs av ekologisk mjölk ser Marina Förström som en utmaning.

– 25 procent har inte varit svårt att nå upp till, men 50 procent ställer betydligt högre krav. Då krävs det fler riktade utbildningar till personalen. Men det är också en kostnads- och prioriteringsfråga. De behöver kanske utöka andelen vegetariskt, dra ner på köttet och säsongsanpassa maten för att få ihop budgeten. Hur mycket pengar varje skola vill lägga på maten får de bestämma själva.

Några skolor i kommunen har lyckats nå upp till över 70 procent ekologiska livsmedel. Där har man arbetat i nätverk och på så sätt lyckats hålla budget. Ska man komma upp i de nivåerna tror Marina Förström att det krävs större samordnande insatser från kommunens sida.

– För att nå dit behöver skolorna få mer stöd och utbildning från kommunen. Det här handlar mycket om kunskap, avslutar hon.

Gröna vågen 2.0

Ungt par i stadsodling tar hand om plantering på takI Detroit har 800 stadsodlingar vuxit fram. I Havanna har 45 000 arbetstillfällen skapats. Det finns mycket att vinna på stadsodling och det kommer att bli ett måste i framtiden menar statsvetaren Björn Forsberg som forskar på hur människor ställer om samhället från gräsrotsnivå.
– Det blir nödvändigt att odla i framtiden. Det kommer kanske inte göra städerna helt självförsörjande men det blir en viktig pusselbit. Odling är en del i omställningen till ett mer resurssnålt sätt att leva.

Stadsodlingen verkar ha slagit rot i Sverige. Det odlas som aldrig förr. På hustak, balkonger, innergårdar och exploateringstomter. Christina Schaffer, systemekolog vid Stockholms universitet kan räkna upp en rad anledningar till varför Sveriges storstadsbefolkning ser ut att ha gått och blivit odlare allihop.
– Det handlar om en ökad medvetenhet om klimatkrisen. Alla larm om gifter, snabbuppdrivna tomater och dåliga arbetsförhållanden spelar förstås också in. Man har ledsnat på matfusket. Men jag tror också att en stor drivkraft är att det är kreativt och roligt.

Än så länge har Stockholms stad inte riktigt hakat på trenden. Det är i stället föreningar och olika gräsrotsinitiativ som driver på utvecklingen i kommunen.
– Stockholm stad gör tyvärr ingenting. Det finns några få ställen där man låter människor odla tillfälligt, i väntan på att det ska byggas. Man får då hyra marken genom ett brukaravtal som tecknas med staden. Men någon satsning från kommunens sida görs inte. Alla älskar stadsodling i retoriken, men det verkar inte som om politikerna i Stockholm har fattat vad det finns för vinster och fördelar med att odla, säger Christina.

Hon får medhåll av Björn som också menar att kommunpolitiker i dag ofta är mycket positiva till stadsodling men fastnar i gammalt tänk.
– Det har hänt mycket de senaste fem åren och många tycker stadsodling är bra – så länge det inte krockar med ekonomiskt lukrativa planer, så som att bygga ett nytt shoppingcenter på den bästa jordbruksmarken.

Vinster med stadsodling

Förutom intresset från många av stadens medborgare finns också stora vinster att göra på stadsodling, menar Björn.
– Det skapar en gemenskap som har visat göra områden lugnare med mindre vandalism, kriminalitet och otrygghet. Dessutom bidrar det till en grönare stad, vilket både ökar livslängden och den biologiska mångfalden.

Storstäderna Havanna och Detroit tas ofta upp som goda exempel när man ska titta på nyttan med stadsodling. Havanna sysselsätter i dag 45 000 personer genom sina stadsodlingar. Här kommer initiativen uppifrån. Efter Sovjetunionens fall 1991 förlorade landet 90 procent av sin totala oljetillförsel vilket ledde till att landet Kuba ställde om det storskaliga jordbruket till småskaligt och ekologiskt. Staden är idag till 50 procent självförsörjande på egna odlingar.

I staden Detroit är arbetslösheten uppe i 45 procent efter det att bilindustrin och stora företag har flyttat därifrån. Markpriserna har raset vilket resulterat i 65 000 ödetomter. Men i krisen har 800 stadsodlingar vuxit fram genom olika gräsrotsinitiativ. Här har man också sett många positiva effekter, så som att en egen matproduktion skapats och att många arbetslösa har erbjudits sysselsättning.

Egen matproduktion

Även om stadsodlingarna i Sverige har startat av andra anledningar än ur krisdrivna initiativ tror inte Björn att detta är en liten trend som snart har blåst förbi.
– Det är nödvändigt att odla om vi ska minska sårbarheten i städerna. Det kommer bli brist på energi i framtiden samtidigt som den globala ekonomin är på väg att kollapsa. När det händer blir livsmedelskedjan väldigt bräcklig.

Christina tror också att stadsodlingen är här för att stanna.
– Jag misstänker att det kommer att öka och få en betydande roll i framtiden. Det finns så mycket mer man kan göra: fisk-, svamp- och grönsaksodlingar i slutna system och kommersiella odlingar mitt i stan. Det här har bara börjat, säger Christina

Komjölk – snart ett minne blott

oatlyDen stora mjölkstudien som har rört upp svenska folket och nu övriga världen indikerar att vi har gått på en rejäl bluff i vår religiösa tro på mjölk. Mjölk ger inte starka ben – den ger oss svaga ben och cancer. Samtidigt som mjölklarmen kommer stämmer dessutom mjölkindustrin det vegetabiliska alternativet Oatly. Ha! Tänk att en sådan relativt liten uppstickare kan reta sådan gallfeber på jätten LRF Mjölk. Komjölken måste vara hotad. Och ja, det stämmer. Siffrorna visar att försäljningen minskar medan de vegetabiliska alternativen går framåt. Och eftersom LRF mjölk behöver gå till sådan stark motattack tyder det på att något stort är i görningen.

Plötsligt händer det! Från att vi för några år sedan svullade i oss pulled pork och extra tjusiga hamburgare börjar nu trenden gå åt ett helt annat håll. Försäljningen av ekologiska livsmedel har ökat rekordartat i år. Vegetarisk mat ökar och under första halvåret i år minskade för första gången förbrukningen av kött. Sweet!

Kritiska röster tycker i vanlig ordning att allt är överdrivet. Jag får ibland höra
– Titta på mig, jag har ätit oekologisk mat i hela mitt liv och mig är det inget fel på. Det finns betydligt farligare saker än så.

– Ja, det finns såklart farligare saker än bekämpningsmedel, mjölk och plast om du menar de mer akuta och konkreta sakerna som Ebola, rökheroin eller Isis. Listan på sådana företeelser kan såklart göras ofantligt lång. Huruvida det är något fel på just dig återstår att se, men risken är ganska stor att du snart har en övervikt, att dina spermier inte är så pigga och att dina söner inte kommer kunna bli pappa. Och det kan mycket väl bero på plaster, oekologisk mat, för mycket kött och vidare mjölken.

Läs och se mer här: Hela rapporten från Uppsala, den helt grymma dokumentären Forks over Knives (finns på Netflix och måste, måste ses), Gluten och mjölk är källan till moderna sjukdomar och Fler kemikalier i vardagen 

Nope. Framtiden är här nu.

Men vad ska man äta då???

Börja med att byta ut en eller ett par måltider till helt vegetariskt. Behöver du inspiration finns det mängder av bra bloggar, böcker och tidningar: Matmagasinet Vego, den underbara bloggen Green kitchen stories, kokboken Hello Green, Reneevoltaire.se och Brabarnmat.se .

Och har du inte testat vegetabilisk mjölk än så är det hög tid att göra det nu. Min favorit är mandelmjölk. Då menar jag egengjord. Det låter kanske präktigt och överambitiöst, men jag lovar dig att det är värt mödan. Nu har jag dessutom kostat på mig en nötmjölksmixer. Då går det hur fort som helst. Mandlar, vatten och ett knapptryck bort så har du en helt fantasisk bas till en smoothie eller mjölk till gröt/flingor. Nästa gång provar jag med cashewnötter.

När du dricker mandelmjölk får du i dig nyttiga fetter, protein, e-vitamin, antioxidanter, B-vitamin, järn, kalium, kalcium, fosfor, magnesium och zink. Alltså ett väldigt bra alternativ till komjölken. Prova!

Fem ekoprodukter som bara måste finnas i mitt kök

Utöver de där fem viktigaste ekovarorna som Naturskyddsföreningen vill att vi byter till, vill jag lyfta fram några fantastiska ekoprodukter som numera alltid finns hemma i mitt skafferi. Varför just dessa ingår i mitt standardsortiment beror framförallt på den fina kvalitén och de goda smakernas skull.

Här kommer de!

Buljongen StockPot
Glöm nu buljonger och fonder med jästextrakt och förtjockningsmedel.
StockPot är en helt fantastiskt god, äkta och färsk buljong. Finns i smakerna kyckling, grönsaker och oxe. Prova gör en soppa eller gryta på den här och du är så hemma.

StockPot

Ekoapelsiner
Jag fullkomligt länsar butikerna på ekoapelsiner. Det går inte att äta fler besprutade när du väl har provat eko. Sötare och godare finns inte.

Ekologiska apelsiner

Ekologiskt gourmetsmör
Efter att ha bott i Frankrike under en tid har jag blivit lite av en smörsnobb. Det är helt klart skillnad på smör och smör. Och extra glad blir jag då när jag får tag på det fantastiskt goda gourmetsmöret från Skånemejerier. Inget man bara trillar på dock. Prata med din butik så beställer de.

Ekologiskt smör

Mormor Magdas glass
Inte helt eko men bara naturliga råvaror och helt vansinnigt god. Det är så här glass ska smaka. Mintdröm är en klar favorit.

Mormor Magdas

Ekopopcorn
Nyttigare än grönsaker. Jo, så säger forskarna. Det finns så otroligt mycket antioxidanter i de små rackarna så de fullkomligt vräker jag i mig. Men ta inte de cancerframkallande mikropåsarna. Poppa på riktigt, mycket godare. Läs mer här

Ekologiska popcorn

Läs mer hos Krav om varför du ska välja ekologisk mat.
Kolla även in filmen som tydligt visar vilka varor du ska byta till eko, nu med detsamma.

#byttilleko

toxicolour

Din guide i kemosfären

Beauty Comes Clean

Din giftfria vardag

- Oberoende miljövänlig

Din giftfria vardag

Louise Konsumentkoll

Din giftfria vardag

Naturskyddsföreningens bloggar

Här hittar du alla våra bloggar.