Fem sätt att återanvända matrester istället för att slänga

Matsvinn innebär att mat som hade ätits i stället förloras. Det kan handla om en stor gryta som blir för mycket, enstaka grönsaksbitar eller mat som inte hinner före sin hållbarhetsdag. Att återanvända matrester minskar både hushållets matbudget och miljöbelastningen, eftersom mer livsmedel behöver odlas, transporteras, förpackas och kylas.

Det viktiga är att komma igång med små vanor, inte att laga en ny maträtt varje gång. Här gäller fem konsekventa vägar: inventera det som finns, portionera med marginal, förvandla rester till nya rätter, frys in vid rätt tidpunkt och använda även små restmaterial. Samtidigt måste lösningen respektera god hygien, förvaringstider och riktiga temperaturer.

Kartlägg resterna innan du handlar ny mat

Börja med en snabb inventering av kylskåpet, frysen och torrskåpet. Ställ fram allt som fortfarande är ätbart och kontrollera datum, lukt och konsistens. Flytta det äldsta framför det nyaste, så att nästa person som öppnar kylen ser det som bör ätas först. Mat utan tydlig datum kan få ett eget datummarkeringsklister.

Innan nästa inköp gör du samma sak i butiken. Handlelistan börjar med det hemma som närmar sig sin hållbarhetsdag, exempelvis öppnad konserver, mjölk, frukt eller grönsaker. Lägg sedan till det som saknas. På så sätt köper du inte mer mat när det redan finns en användbar rest i kylen.

Laga större portioner och skapa måltider i förväg

En stor portionering kan ge flera måltider när den delas på rätt sätt. Laga gärna mer än du behöver direkt, men förvandla överflödet till beståndsdelar som fungerar i flera måltider. En enkel mall kan vara:

• Kokta linser, bönor eller kyckling som proteinbas.
• Grönsaker som kan ätas råa, kokas eller rostas.
• Korn, bulgur eller quinoa som snabbt blir en komplett tallerk.
• En färdig sås som binder ihop flera olika livsmedel.

Portionsera gärna redan vid tillagningen och märk varje behållare med innehåll och datum. Låt maten svalna snabbt i grunt lagda kärl innan den placeras i kylen. På det viset slipper du både för stora portioner och överraskningar mitt i veckan.

Laga om rester till nya rätter

En matrest behöver inte smaka som en matrest. Grönsaker från gårdagens gratäng kan bli till en frittata, ugnade grönsaksbitar kan serveras med en ny sås och kallt ris kan användas i en wokrätt. Köt som blivit torrt kan delas i tunna skivor och wokas med färska grönsaker, medan överbliven pasta kan blandas med en ny tomatsås.

Lägg gärna till något färskt när du gör om en mat. En citronskiva, färsk örtskörning eller några råa grönsaksbitar gör att kvarlevorna smakar mer komplett. Använd bara mat som har förvarats korrekt. Såser som legat länge i rumstemperatur eller ris som inte kylts snabbt ska inte räddas genom tillagning.

Att använda resurserna väl är en del av ett mer medvetet sätt att consumera. För ett bredare perspektiv på hållbar vardag och medvetna konsumentval finns Dauphine Lumière.

Frys in innan hållbarhetstiden går ut

Frysning är en enkel livlina för mat som är färsk och bra, men inte hinner ätas. Det kan gälla en del av en gryta, halvfärdiga pajer, bröd, ost eller flera portioner kål. Frysa i lämpliga storlekar så att du bara behöver ta fram den mängd du planerar att äta. Skriv alltid på paketen vad som finns och när det frystes.

Tänk på att kvaliteten kan förändras under fryningen. Sallader blir mjukare, vissa såser kan skilja sig och torrt bröd blir ofta bättre. Färska bär och frukter tappar däremot ofta mindre. Tina maten i kylskåpet eller i en kastrull med låg värme, inte i rumstemperatur, och värm bara den portion som ska ätas.

Använd små restmaterial i stället för att kasta dem

Vissa av de bästa resterna är de små bitarna som varken är en måltid eller en tydlig ingrediens. Särskilt grönsaksskal, stjälkar och gamla bröd kan få ett nytt liv i köket:

• Broccolistem och selleribitar i en buljong eller purjolök.
• Skal från morot och potatis i en hemlagad gryta.
• Bröd som blivit torkt i panering, strudel eller toast.
• Ostskantor i gratäng, sås eller en ugnform.

Skrubba alltid potatisen innan du skalar den, och använd bara skal från friska potatisar. Grönsaksskal bör användas snabbt eller fryss in direkt, särskilt om de har varit framme i rumstemperatur. Laga små mängder i stället för att samla en stor hög som riskerar att bli dålig innan den hinner användas.

Håll maten säker under hela återanvändningen

God hygien är avgörande när mat ska användas flera gånger. Kyl ner maten i grunt kärl och ställ det i kylskåpet inom två timmar. Temperaturen i kylen bör vara cirka 4 °C eller lägre. Kokta matrester brukar hålla några dagar, men fisk, kött och ris kräver extra omsorg. Ris ska kylas snabbt och användas nästa dag, och en gryta som luktar starkt ska kastas trots att ytan ser fin ut.

Värm maten till minst 70 °C och kontrollera att den är varm genom hela tjockleken. Värm bara så mycket som du ska äta, eftersom upprepade uppvärmningar försämrar kvaliteten. Använd gärna glas, porslin eller rostfritt stål för varma matrester. För den som vill minska onödiga kemikalier i vardagen ger bisfenol A i vardagen mer bakgrund om material och förvaring.

Gör en liten matsvinnskontroll i kväll

Ett hållbart system behöver inte vara komplicerat. Det kan räcka att alltid handla efter det som redan finns hemma, portionera med liten marginal och frysa in det som inte hinner ätas. När recept och inköp utgår från befintliga matrester blir det lättare att laga mat till flera tillfällen utan att köpa för mycket.

För mer fakta om ekologiska livsmedel, hållbar hushållning och mer kemikaliemedvetna vardagsval kan du läsa vidare på Obesprutats hemsida. Efter middagen i kväll: skriv upp de tre råvaror som har kortast hållbarhet i anteckningarna på kylskåpet.